Black crow

 
 
 
 
 
 Så jag har känt mig väldigt inspirerad av äldre fotografier på sistone och jag tror det är en inspiration som är här för att stanna då jag dels tycker det är riktigt kul att redigera dom samtidigt som det bara känns "rätt". På dessa bilder har jag dragit ner skärpan en del för att ge dom den där "drömska" känslan, för att kompensera det har jag lagt på både en textur för att ge bilderna "yta" samt så har jag gjort bilderna lite korniga, enligt mig känns det som att kornet binder ihop bilden. 
 
 

 
 
 
 
 
 
I redigeringen har jag använt mig av field blur i Photoshop för att skapa en, egentligen ganska onaturlig, oskärpa i toppen och botten av bilderna. Typ en effekt man skulle få om man körde freelensing. Som en sista touch har jag gjort två vinjetteringar, en klassisk mörk och ovanpå det en ljus. Dels tycker jag det får bilden att kännas lite större ( då man synliggör fler detaljer ) och dels så är det en effekt som jag har sett på vissa gamla bilder, trodde aldrig att jag skulle använda mig av en ljus vinjettering haha, men jag tror det funkar just på grund av att det ligger en mörkare under. Den ljusa blir nästan som en linsöverstrålning när man redigerar bilden.
 
 

 
 
 
 
 
 
Har tänkt en del på det här med att skapa realistiska bilder men jag känner mig helt över det, har mer och mer börjat se fotografi som den konstform det faktiskt är. Bilden är en tavla, gör vad du vill. Så länge bilden inte används i informerande syfte, som i dagstidningar, så tycker jag det är fritt fram att göra vad man vill. Nästan alla kan ta bilder idag så det som verkligen får en att sticka ut är ju hur mycket man kan tänja på gränserna egentligen. Varför ska allt vara realistiskt? Låter ganska trist och en aning konservativt om man frågar mig. 
 
 

 
 
 
 
 
 
 



Beslut angående Tösen & nya vägar

 
 
 
 
 
 
För en vecka sen bestämde jag mig för att inte längre vara fodervärd på Tösen. Sju fina år fick vi och jag har bokstavligen vuxit upp med henne, vi har mognat tillsammans men nu är det dags att gå skilda vägar då jag kände att det helt enkelt blev för mycket att hinna med allt. Antar att jag har kommit till en punkt där jag behöver investera lite extra i en utbildning som kommer "bli mitt liv" så småningom. Har haft svårt att balansera allt på sistone och varje gång jag har varit i stallet har jag känt mig stressad och när jag inte har varit i stallet har jag haft dåligt samvete över det också. Det var varken rättvist mot mig själv eller Tösen. 
 
Tösen har verkligen betytt mycket för mig, på sätt som ännu inte har förstått. Känner bara en sådan oerhörd tacksamhet över att få ha tagit del av hennes liv under en sån pass lång tid. Tror många kan ha svårt att förstå men det är okej, det är verkligen inte "bara en häst". Har funderat länge på om det är rätt val och helt ärligt så hade det nog varit rätt val vare sig jag hade bestämt mig för att fortsätta eller ej. Det är det som är det värsta, att tänka på allt som har varit och allt som hade kunnat vara. Man ska dock inte vara rädd för förändring och jag tror det är något jag har sökt under en längre tid nu. Tösen kommer ha det bra och jag får hälsa på henne hur mycket jag vill, kommer definitivt hälsa på med jämna mellanrum för att fota och bara mysa i hagen. Det är så jag vill umgås med hästar, kravlöst. Att bara kunna vara när man väl är där istället för att tänka på hur mycket motion man måste ge dom och så vidare. Det finns mycket jag kommer sakna men det är också början på något nytt. Det kommer bli bra.
 
 
 
 
 
 



Candlelight

 
 
 
 
 
 
Bilder från ett strömavbrott som hände förra veckan. 
 
 

 
 
 
 
 



Första uppgiften ~ Resultatet

 
 
 
 
 
 
Första uppgiften på universitetet gick ut på att producera en liten bok om typografi. Om jag ska vara helt ärlig så var min första tanke "det här kommer aldrig att gå". Det tog ett tag att smälta det men när jag väl hade tänkt på det ett tag förvandlades oron till motivation och nu i efterhand kan jag säga att det var bland det roligaste jag gjort. Att få se sin idé bli verklighet kändes väldigt belönande. I grundskolan är man ju van att hålla allt på en mer eller mindre teoretisk nivå, nu var det verkligen på riktigt och jag vet inte om jag har upplevt den känslan förut. Det ger ett nytt perspektiv på det här med att skapa något och det är definitivt något jag kommer ta med mig. Man kan göra mer än vad man tror bara man lägger manken till. Texten var redan färdig så det vi behövde göra var att skapa en layout som fungerade tillsammans med texten. Även om texten var färdig fanns det en del typografiska fel som det var tänkt att vi skulle hitta och korrigera. Sista felet upptäckte jag när jag hade skrivit ut allt och tittade på materialet några dagar innan deadline, så det var bara att skriva ut allt igen haha.
 
Min idé var att göra något enkelt/minimalistiskt men att det ändå skulle ha en viss karaktär. Ville även att framsidan skulle ge en lite rå och organisk känsla, något som kartongen hjälpte till med. Valde att varva vita med svarta sidor och det var det som gav den personlighet. Normalt ska man ju helst inte skriva på svarta sidor då det försvårar läsningen men det fungerade tack vare att jag bara hade illustrationer och kortare texter där. Har lärt mig en hel del under den här produktionen och min portfolio har nu fått sitt första tillskott – även om jag förmodligen kommer fortsätta arbeta med den och korrigera vissa saker jag är missnöjd med.
 
 

 
 
 
 
 
 



Pumpkin queen ~ Ny redigering

 
 
 
 
 
För att höja känslan av Halloween lite till gjorde jag en ny redigering på bilderna jag tog förra året vid den här årstiden. Är ganska dålig på att planera mina fotograferingar och även om jag tror starkt på spontanitet tror jag också det kan vara en fördel att ha en plan när man vill jobba med flera olika element i en bild – iscensättning. I år vill jag jobba mycket med levande ljus och mycket tyg, gärna spets. Ska bli kul att försöka hitta på något! Men tills dess...
 
 

 
 
 
 
 



Beauty in decay

 
 
 
 
 
På bara några dagar skiftar naturen färg och en vindpust senare ligger all den vackra färgen på marken, i princip. Första tentan är avklarad och tycker fortfarande det är allmänt fränt att få göra ett prov om bokstävers uppbyggnad, att skriva prov har aldrig varit roligare liksom, haha. Så med det är första kursen avslutad och det känns som att den här utbildningen passar mig så himla bra, tänk om jag bara hade vetat det för några månader sen när jag gick runt och oroade mig över framtiden. Verkar som att jag aldrig lär mig att det mesta löser sig, det kanske inte alltid blir som man tänkt men det brukar ändå ha en tendens att kännas som att allt händer av en anledning  –  även om jag egentligen inte tror på det konceptet längre. 
 
Utöver det börjar jag komma in i mitt "Halloween-mode" genom att, bland annat, lyssna på soundtracket till The Nightmare Before Christmas och fota lite extra mörka självporträtt... För mig känns det dock mer som en påminnelse om hur jag vill att min bildstil ska vara, oavsett årstid. Kände mig ganska omotiverad hela september men tanken på Halloween fick mig på rätt spår igen, haha. 
 
 
 

 
 
 
 
 
 



October

 
 
 
Några självporträtt.
 
 
 
 



Transitions

 
 
 
 
Trodde jag skulle hinna få upp det här inlägget innan oktober så därav står det september i bilden, det går snabbt. Hösten är så fantastiskt fin och jag önskade att den varade lite längre, en månad av vinter räcker gott och väl tycker jag, resten kan väl få vara höst? Kanske borde jag ta och flytta söderut i framtiden, känns som att de har fattat grejen haha. Nu är det dock oktober och det ger mig den där känslan av att "komma hem". Vårens ljus är magiskt och upplyftande men det känns lite som att det är nu jag är i mitt rätta element. Halloween är min favorithögtid och jag älskar det lite mörka och mystiska som hösten för med sig. Under oktober ska jag äta äppelpaj med kanel, tända ljus och verkligen träda in i en värld av mystik.