Explorer

 
 
Naturen är alltid vacker men i december när solen står lågt på himlavalvet och luften är kylig händer något magiskt. I vinterdvalan finns en ro. Mossan ligger fortfarande grön, frodig och mjuk. Det finns ett lugn och en stillhet som gör att man vill lägga sig ned mossen och låta jorden ta hand om ens kroppstyngd för en stund. När jag var liten tyckte jag synd om alla skogens djur som inte fick ta del av alla bekvämligheter vi människor har skapat för oss själva, men ibland undrar jag om det inte är dom som lever ett högst storslaget liv. Ofta kort, men medveten om varje andetag, från det första till det sista. 
 
 
En stor del av jullovet har gått åt till att bara ta det lugnt, vintern för mig är en tid när man kan vända sig inåt, reflektera över året som gått och kanske planera lite smått över året som kommer, vad vill jag göra? Vad vill jag lära mig? Förra våren började jag springa och även om jag känner mig taggad på att ta upp det igen så låter jag det vänta tills luften är svalare och ljuset dröjer sig kvar längre. Istället tränar jag yoga och fokuserar på att koppla samman kroppen med andningen något som jag fick kämpa med i början. Det är kul att känna hur kroppen blir starkare och smidigare, det är det som motiverat mig i över ett år nu. Att verkligen känna hur kroppen förändras, på sistone har jag fått ett helt annat lugn som jag tror jag kan tacka yogan för, självkännedom. 
 
Utöver det har jag vandrat omkring i skogen också vilket har varit givande, vet inte hur många gånger jag har sagt det men det rätar ut saker och ting, det hjälper en att inse vad som är viktigt och vad som inte är det. Sen fick jag en ryggsäck i julklapp också vilket underlättar en hel del, gillar den verkligen i all sin enkelhet!
 
 
 
 
" There is pleasure in the pathless woods. "
 
 
 
 
 






Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback