Strange trails, en bok & några självporträtt

 
 
“It's a dangerous business, Frodo, going out your door. You step onto the road, and if you don't
keep your feet, there's no knowing where you might be swept off to.”
-J.R.R Tolkien, The Lord of the Rings
 
 
 
 
 
När det är mulet väder brukar jag nästan alltid dra iväg på ett litet äventyr av något slag, det är inget jag planerar  utan det är helt enkelt bara något med gråa moln som får mig att vilja gå ut. I lördags hade jag egentligen bara tänkt ta en kort promenad men när jag kom till stället där jag planerade att vika av fick jag den där känslan av att jag inte ville att det skulle vara över så det slutade med att jag gick en betydligt längre runda som tog några timmar att gå, härligt var det dock! Hann med att tänka väldigt mycket på allt möjligt och det tror jag behövdes. Inte för att det har hänt något speciellt men ibland behöver man nog bara analysera/utforska sina egna tankar vare sig det handlar om att man fångar upp något i sin omgivning som får en att tänka på något man kommer ihåg eller saker man skulle behöva göra. Antar att det blir som en slags meditation, man bara låter tankarna komma och gå.
 
 
 
 
 
I måndags fick vi lite snö också, lyckan som uppstår när man kan bege sig ut vid tretiden och det fortfarande är ljust nog för att fota. Tror ett av mina intressen här i livet är att notera hur dagarna växer sig längre nu såhär på vårkanten, nämner det till mina kompisar minst varannan dag, haha.
 
 
 
 
 
 
Under helgen har jag också hunnit med att läsa ut en bok, håller egentligen på att läsa tredje delen av The Lord of the Rings men tog en kort paus för att läsa Our tragic universe av Scarlett Thomas. På grund av bussen är jag ofta ganska tidig till skolan så brukar nästan alltid bära med mig en bok så jag kan sitta och läsa, något som min fotolärare noterade. Fick låna den här boken med motiveringen "Böcker mår inte bra av att inte läsas" och det tyckte jag var lite fint sagt. Så jag började läsa den direkt och till en början visste jag inte vad jag tyckte om den,  vart inte övertygad förrän jag kom ungefär halvvägs tror jag. Den handlar i princip om en kvinna i 30 års åldern och hennes vardagliga liv, låter kanske en aning trist men när man väl kom in i den ville man inte gärna sluta läsa. På något sätt tycker jag den har en mysig känsla över sig. Kvinnan i boken, Meg, vänder sitt liv och det var faktiskt väldigt intressant att läsa. Det jag tar med mig från den här boken är att hylla det lilla, det är de små sakerna i vardagen som gör det.
 
 
 
 
 
 
Efter att ha tagit en lång paus från att fota självporträtt börjar jag komma ikapp igen, har insett att jag verkligen gillar hattar. Hatten som jag har på mig här fick jag av mormor då den bara låg och samlade damm i garaget. Den passar dock inte helt och hållet och skulle vilja ha en annan form på kullen så nu till våren kommer jag förmodligen leta efter den (enligt mig) perfekta hatten, en som jag kan använda i vardagen och inte bara när jag fotar. 
 
 






Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback