Februari | Månadssummering 2017

 
 
 
Februari...Känns som att månaden har flutit och varit varken bra eller dålig för min del. Helt okej men det känns som att februari är en månad som kommer i kläm, man börjar lessna på vintern men än är det långt kvar till våren, känns lite som att jag har stampat omkring på samma ställe. Dock tror jag mig ha insett en del grejer, till exempel vad jag skulle vilja göra efter gymnasiet, jag har ingen konkret plan ännu men känns som att jag åtminstone börjar forma någon slags abstrakt plan haha (istället för att få panik). Det känns faktiskt skönt att februari är över och att Mars månad är här, det kommer förmodligen snöa en del men det känns fantastiskt att i slutet av mars kan man banne mig faktiskt börja kunna kalla det för vår. 
 
 
 
 
 
 
Några böcker jag har läst under månadens gång (varav den sista visserligen inte är utläst ännu). Februari har varit en riktig läsmånad för min del, har inte velat bege mig ut i minusgraderna så istället har jag fördrivit tiden med att träda in i andra världar.
 
 
 
 
Det här har jag tyckt om under månaden:
 
 
Hemgjorda tortillas med avokado och rostade kikärtor | Såg den här bilden på tumblr för flera månader sen och har sparat den ända sen dess med förhoppningen om att göra något liknande då jag tyckte det såg väldigt gott ut. Först nu i februari återupptäckte jag bilden men nu såg jag till att faktiskt tillaga rätten den här gången, även om jag gjorde min egna (något lättare) variant. Galet gott var det dock och nästa gång kanke jag kan försöka få någon bra bild på det hela istället för att äta upp allt på direkten...
 
Samsara | En film som påverkade mig på flera olika sätt, kände både lycka och sorg när jag kollade på det dom hade filmat i olika länder. Så mycket skönhet men samtidigt så mycket orättvisa. Det här är en film som alla borde se, den visar kontraster väldigt väl och det som slog mig är hur förbaskat mycket vi konsumerar, en överdriven konsumtion som andra människor får betala för. Verkligen en tankeställare.
 
☽ Kubo and the two strings | Jag älskar stop motion och den här månaden har jag kollat på många sådana filmer, Kubo and the two strings är helt klart en av de bästa jag har sett, otroligt välgjord!
 
Moana | Disney gör det igen. Den här filmen är dock en aning annorlunda/ännu ett steg i rätt riktning. Moana är fantastiskt på många olika sätt, något som den här artikeln summerar väldigt bra!
 
Communion - Years & Years | Tror det var ungefär den här tiden förra året som jag började lyssna på years & years för första gången och dom tog mig med storm. Efter några månader lyssnade jag inte lika mycket på dom längre men nu gjorde jag en återupptäckt av deras gamla album Communion och jag vart påmind om hur bra dom är! 1977 är låten som går på repeat just nu, så bra.
 
 
 
 
 
 
Sen är det "Vårshows-vecka" på skolan just nu, musikesteterna är galet duktiga och vi mediaelever fixar grafik och dokumenterar. Dessa bilder fotade jag under en av föreställningarna, imorgon tror jag att jag tar ledigt för att sen köra en heldag på torsdag. Känns som att jag har en förkylning i kroppen men förhoppningsvis håller den sig i  schack fram tills på fredag.
 
 



Vårshow & lite planering

 
 
Efter att ha fått smaka på våren i en vecka känns det fortfarande lite surt att kolla ut genom fönstret och bara se en massa snö. Det är förstås inte lönt att klaga men är ganska less på vintern vid det här laget om jag ska vara ärlig, haha. Känns lite som att jag har låtit vädret påverka min motivation och just nu känns det som att den här perioden bara är något som jag lite håglöst måste ta mig igenom istället för att ta en dag i taget. Våren kommer dock en vacker dag, det gäller bara att ha tålamod. Den här veckan innan lovet kommer skolan sluka väldigt mycket tid då musik-esteterna på skolan, tillsammans med oss media-esteter, anordnar Vårshow. Ett projekt som vi har jobbat på hela månaden för att nu knyta ihop alltsammans med "showveckan". Detta innebär att jag nästan kommer att bo på skolan under några dagar, tidiga morgnar och sena kvällar. Var inte särskilt entusiastisk till det här projektet till en början men nu när alla bitar börjar falla på plats känns det rätt kul! 
 
Efter vårshowen blir det nya tag och jag ska fixa det sista med mitt gymnasiearbete, det har stått still ett tag på den fronten, mest på grund av att jag inte har vetat hur jag ska publicera det hela på ett bra sätt eftersom det inte kommer gå att printa ut "boken" i fysisk form. Trots det vill jag ha något att visa upp även om det kommer bli en digital bok, så igår när jag var ute och gick kom jag på att jag skulle kunna lösa det på ett enkelt sätt. Mer om det senare...En annan grej som jag dock har påbörjat är att rita. Har velat ta itu med det hur länge som helst men nu äntligen har jag börjat damma av öga-hand motoriken genom att bara rita slumpmässiga objekt. Känns väldigt kul att kunna känna en viss skillnad redan efter bara några dagar, allt blir verkligen inte snyggt men det är lite det som är poängen också, lära sig att acceptera det faktum att ibland ser det förjävligt ut. Det är bara att träna, träna och träna. 
 
 
En bild på bar mark och varma toner för att ge mig själv motivation och ork att ta mig igenom den sista delen av vintern med bra humör: 
 
 
 



Djupa skogar

 
 
 
Våren varade i några dagar men vintern gjorde en återkomst och nu är allting täckt i ett rejält lager snö igen, hade verkligen hoppats på bar mark men vad kan man göra, det är ju trots allt bara februari. Hörde dock att någonstans i södra Sverige hade man officiellt fastslagit vårens ankomst, längtar verkligen tills dagen när vi kan kalla det vår här i den norra delen också, haha. Dessa bilder fotade jag dock under de dagar när vädret var fantastiskt, tog en sväng på eftermiddagen och senare på kvällen fick jag bevittna hur de sista solstrålarna färgade skogen till renaste guld.
 
 
 
 
 
 
En bild som jag också fotade för ett tag sen när jag funderade på att klippa av håret. Om mina toppar hade varit kluvna hade jag sagt att jag är lika kluven som mina toppar i denna fråga men dom är faktiskt rätt bra trots att jag inte har klippt mig på ett tag så det skämtet håller inte. Lär dock inte klippa det speciellt kort men det fick mig att börja tänka på hur det skulle vara och vad man skulle våga göra om det fanns ett "ångra" alternativ i verkliga livet. Det skulle lätt missbrukas men om allt hölls på en fredlig väg är det intressant att fundera på vad folk skulle göra vare sig det är att göra något galet med håret eller ta en chans i livet som man tidigare inte vågat ta. Ett "ångra" alternativ i verkliga livet hade varit fantastiskt på många sätt men samtidigt skulle det ta ifrån mycket spänning också. Men vad hade du gjort om det fanns? Kanske kan man lära sig något av svaren trots allt. 
 
 



En vårdag i februari

 
 
 
Tror detta kan ha varit en av de härligaste dagarna på hela månaden, +8°, strålande sol, fågelkvitter och bar mark (här och där). Under lördagen hade jag dessvärre ingen energi till att göra någonting alls egentligen men orken och motivationen verkade vända över natten så idag har jag hunnit med en hel del. Började som vanligt dagen med en skål havregrynsgröt, trodde jag hade ätit upp alla blåbär som jag plockade i höstas men så visade det sig att det fanns en låda kvar, lycka! 
 
 
 
 
 
 
Efter att ha läst lite Sherlock Holmes tog jag en promenad till Tösen för att pyssla om henne lite, hon har fått en mystisk bula på ena knäet så även om hon inte markerar något så tar vi det lugnt tills vidare. Hennes päls markerar dock att "nu är det vår" så det blir extra mycket borstning just nu, haha. Jag klagar dock inte, tycker det är mysigt att lugnt kunna stå i utestallet och höra smältvattnet som droppar ned från taket.
 
 
 
 
 
 
På väg hem från stallet bestämde jag mig jag mig för att ta en omväg och tack vare det hittade jag ett rådjurshorn liggandes under en gran precis bredvid stigen. Synd att jag inte hittade det innan gnagarna gjorde det men trots att det nästan var helt söndergnagt tog jag med mig det hem. Tycker det är fint på sitt eget vis.
 
 
 
 
 
 
Väl hemkommen åt jag en rejäl lunch bestående av pasta med tomatsås, broccoli och svarta bönor (smaksatt med curry). Så simpelt och gott. 
 
 
 
 
 
 
Efter lunchen lindade jag in de mest söndergnagda delarna av hornet med hampasnöre i ett försök att göra det något jämnare. 
 
 
Det är lustigt hur man kan gå från att vara helt trött i kroppen till att känna att man bara vill dra iväg på en springtur. Har inte sprungit sen i somras så även om jag har gått på många promenader så är konditionen lite såhär. Bättre än vad jag hade väntat mig dock så det är ju skönt att inte behöva starta helt från noll i alla fall. Att springa är verkligen en träningsform som jag gillar så det ska bli skönt att komma igång igen!
 
 



Sherlock Holmes | 221B Baker Street

 
 
 
Från -14° till +5° på bara några dagar, i skogarna är marken i princip bar, det i kombination med plusgraderna och solskenet får det verkligen att kännas som vår! Helt fantastiskt verkligen, passade på att ta en promenad igår när jag kom hem från skolan och även om man blir fysiskt trött så är det som om någonting inombords laddas upp. Den här vintern har hittills varit rätt så mild men trots det har det kommit stunder när jag har funderat över varför människor, någon gång långt tillbaka i tiden, valde att bosätta sig här (och ännu längre norrut). På vinterhalvåret kan jag inte komma på något vettigt svar men när våren kommer börjar jag förstå och när solen knappt går ned på somrarna känns svaret glasklart. Nu antar jag att dåtidens människor inte valde att bosätta sig här på grund av dessa faktorer men när våren kommer och marken tinar väcks en känsla av att "här vill jag stanna". Kanske är det tack vare mörkret och kylan som får mig att uppskatta och glädjas över de små detaljerna som ljuset och de bruna tonerna som träder fram när snön drar sig tillbaka. 
 
 
 
 
 
 
“I consider that a man's brain originally is like a little empty attic, and you have to stock it with such furniture as you choose. A fool takes in all the lumber of every sort that he comes across, so that the knowledge which might be useful to him gets crowded out, or at best is jumbled up with a lot of other things, so that he has a difficulty in laying his hands upon it. Now the skillful workman is very careful indeed as to what he takes into his brain-attic. He will have nothing but the tools which may help him in doing his work, but of these he has a large assortment, and all in the most perfect order. It is a mistake to think that that little room has elastic walls and can distend to any extent. Depend upon it there comes a time when for every addition of knowledge you forget something that you knew before. It is of the highest importance, therefore, not to have useless facts elbowing out the useful ones.”
 
― Arthur Conan Doyle, A Study in Scarlet
 
 
 
 
 
 
Under veckan har jag också börjat läsa The Greatest adventures of Sherlock Holmes som jag hittade i en second hand butik förra månaden, jag har läst klart the Lord of the Rings och den här boken fyller ut tomrummet. Gillar verkligen att sitta och läsa den, det finns många skådespelare som har givit karaktären ett ansikte i alla otaliga filmer och serier om Sherlock Holmes men Benedict Cumberbatch and Martin Freeman kommer alltid vara den ultimata Sherlock duon för mig. Så även om de tillhör en modern version av Sherlock så är det fortfarande dom jag ser framför mig när jag läser om 1890-talets London. Får kanske ta och kolla på The abominable bride för att få det att stämma, haha.
 
 



Self portraits

 
 
 
Sunday Rant
Några bilder jag fotade tidigare i veckan när jag kände att jag bara behövde fota någonting. Den här helgen har mestadels gått åt till att bara ta det lugnt, har känt mig rätt oinspirerad hela veckan, det känns lite som när man försöker nå något men när man tror man har det glider det iväg och förblir utom räckvidd. All inspiration är väldigt abstarkt på något vis och när jag försöker göra något av det vet jag inte vart jag ska börja/jag har inte vad som behövs. Jag känner igen den här känslan allt för väl, jag antar att alla som skapar känner såhär då och då. Det är frustrerande förstås men samtidigt har jag börjat känna igen det här fenomenet och för min del handlar det mest om att bara ha tålamod för på samma sätt som det sakta trängde sig på, kommer det sakta att försvinna också. 
 
Det hela låter en aning melodramatiskt, antingen har man inspiration till att skapa eller så har man inte, borde inte vara någon stor grej, egentligen. Idag tror jag dock det är lätt att tänka att man konstant behöver skapa eller göra någonting för annars har man misslyckats. "Svackorna" är dock, enligt mig, en oerhört viktig del i ens personliga utveckling. Oftast när jag själv kommer till en svacka brukar det bero på att jag är missnöjd över någonting eller att jag känner att jag vill något mer utan att riktigt veta vad det är jag är ute efter. Jag har lärt mig att det viktigaste för mig är att identifiera vad det är som orsakar missnöjet och därefter komma på vad det är jag behöver göra för att få det att försvinna. Det kräver att man gör något annorlunda, något som man inte har provat förut, och det är det som leder till utvecklig. 
 
Just nu är det min blogg som jag reflekterar mycket över, hur kan jag göra den bättre? Vad är min stil och hur utvecklar jag den? Mina tankar skenade dock iväg och jag började jämföra min blogg med större bloggar som har egna hemsidor och hela den biten, personer som har kommit en lång bit på väg med att utveckla sin identitet som bloggare. Det är superbra inspiration verkligen men man bör hålla sig ifrån att börja jämföra. Så nu försöker jag samla tankarna igen, vara nöjd över vad jag hittills har åstadkommit och samtidigt ta nya tag.
 
 



Strange trails, en bok & några självporträtt

 
 
“It's a dangerous business, Frodo, going out your door. You step onto the road, and if you don't
keep your feet, there's no knowing where you might be swept off to.”
-J.R.R Tolkien, The Lord of the Rings
 
 
 
 
 
När det är mulet väder brukar jag nästan alltid dra iväg på ett litet äventyr av något slag, det är inget jag planerar  utan det är helt enkelt bara något med gråa moln som får mig att vilja gå ut. I lördags hade jag egentligen bara tänkt ta en kort promenad men när jag kom till stället där jag planerade att vika av fick jag den där känslan av att jag inte ville att det skulle vara över så det slutade med att jag gick en betydligt längre runda som tog några timmar att gå, härligt var det dock! Hann med att tänka väldigt mycket på allt möjligt och det tror jag behövdes. Inte för att det har hänt något speciellt men ibland behöver man nog bara analysera/utforska sina egna tankar vare sig det handlar om att man fångar upp något i sin omgivning som får en att tänka på något man kommer ihåg eller saker man skulle behöva göra. Antar att det blir som en slags meditation, man bara låter tankarna komma och gå.
 
 
 
 
 
I måndags fick vi lite snö också, lyckan som uppstår när man kan bege sig ut vid tretiden och det fortfarande är ljust nog för att fota. Tror ett av mina intressen här i livet är att notera hur dagarna växer sig längre nu såhär på vårkanten, nämner det till mina kompisar minst varannan dag, haha.
 
 
 
 
 
 
Under helgen har jag också hunnit med att läsa ut en bok, håller egentligen på att läsa tredje delen av The Lord of the Rings men tog en kort paus för att läsa Our tragic universe av Scarlett Thomas. På grund av bussen är jag ofta ganska tidig till skolan så brukar nästan alltid bära med mig en bok så jag kan sitta och läsa, något som min fotolärare noterade. Fick låna den här boken med motiveringen "Böcker mår inte bra av att inte läsas" och det tyckte jag var lite fint sagt. Så jag började läsa den direkt och till en början visste jag inte vad jag tyckte om den,  vart inte övertygad förrän jag kom ungefär halvvägs tror jag. Den handlar i princip om en kvinna i 30 års åldern och hennes vardagliga liv, låter kanske en aning trist men när man väl kom in i den ville man inte gärna sluta läsa. På något sätt tycker jag den har en mysig känsla över sig. Kvinnan i boken, Meg, vänder sitt liv och det var faktiskt väldigt intressant att läsa. Det jag tar med mig från den här boken är att hylla det lilla, det är de små sakerna i vardagen som gör det.
 
 
 
 
 
 
Efter att ha tagit en lång paus från att fota självporträtt börjar jag komma ikapp igen, har insett att jag verkligen gillar hattar. Hatten som jag har på mig här fick jag av mormor då den bara låg och samlade damm i garaget. Den passar dock inte helt och hållet och skulle vilja ha en annan form på kullen så nu till våren kommer jag förmodligen leta efter den (enligt mig) perfekta hatten, en som jag kan använda i vardagen och inte bara när jag fotar. 
 
 



Magpie

 
 
 
Ibland går jag igenom faser där jag måste tvinga mig själv till att skapa något bara för att dra upp mig själv ur någon slags okreativ pöl som jag ibland tycks hamna i. När jag väl börjar fota till exempel blir det en slags "just ja, det var det här jag skulle göra" känsla. Dessa bilder fotade jag i ungefär samma stil dom de här bilderna, tycker det blir rätt bra trots att jag bara har en taklampa som ljussättning. Hittade en fjäder från en skata för någon månad sen och jag är fortfarande fascinerad över hur otroligt vackert den skimrar i ljuset. En enkel sak som påminner mig om att lägga ned tid på detaljer, lära sig notera det lilla. 
 
I somras när jag satt i hagen och betraktade hästarna hittade jag, efter ett tag, små (väldigt små) pinnar liggandes runt omkring mig på marken, jag plockade upp dom och häpnades över detaljerna. Pinnarna såg väl egentligen ut som vilka pinnar som helst men det är en sån där grej som man oftast inte tänker på...Förrän man sitter i en hästhage, antar jag. Det får mig att tänka på ett citat:
 
 
" The sunrise, of course, doesn’t care if we watch it or not. It will keep on
being beautiful, even if no one bothers to look at it. "
Gene Amole 
 
 
Alla dessa detaljer, från små pinnar till en skatas fjädrar, de bara är.