Muted greens

 
Tror jag måste ta och fota porträtt i denna vildvuxna allé.
 
 
Vi fick finbesök av våra fluffiga grannar igår, det var ett äventyr att försöka fånga in dom igen haha.
 
 
Naturen blir så vacker efter regn.
 
 
På promenad i området.
 



Fairy path

 
 
Det finns en uppfart i närheten av stallet som är som hämtad ur en sagobok, drömmer mig bort en stund varje gång jag rider förbi. Jag tycker det är fantastiskt att något man ser kan bli så mycket mer i fantasin och jag antar att det är en anledning till varför jag älskar att fota, man kan bygga upp sin egen värld. Konsten att försöka återskapa något som man ser med det inre ögat. 
 
Idag sov jag länge på morgonen för att därefter sätta mig vid datorn och organisera. Gick igenom bokmärken och konton på sociala medier i ett försök att göra min tid på dessa plattformar mer effektiv så det blir mer tid över för att skapa istället för att bara "konsumera" andras arbeten. Jag tycker det är bra att kunna inspireras av andra men ibland är det lätt att man fastnar. Jag vill lägga ner mer tid på att skapa, går jag in på till exempel tumblr eller Instagram vill jag att varje inlägg ska ha betydelse och mening, inge mer slösurf! Följer några personer som pratar om minimalism och jag gillar det konceptet! För någon månad sen tog jag tag i min e-post och sa upp mig från alla de som skickar ut onödiga reklam/erbjudanten/uppdateringar hela tiden. Finner dessa otroligt irriterande men av någon anledning kom jag mig aldrig för att göra något åt det, tills den där dagen för någon månad sen, jag är verkligen glad att jag gjorde det! Otroligt skönt att kunna logga in och inte ha över 20 olästa skräppost inlägg hela tiden.
 
 Lista på saker jag behöver ta itu med:
➵ Rensa inlägg på bloggen och ordna bättre kategorier
➵ Fixa en kort infosida här på bloggen + ändra några länkar i menyn
➵ Rensa/organisera bilder och mappar i datorn. Nu när skolan slutar för i år kan jag ta bort en del.
➵ Ordna ny header
 
 



Lördagens roadtrip

I helgen åkte jag och några kompisar på en liten roadtrip över dagen, vi hade inte planerat någonting innan
utan vi bara körde utan mål och mening. Resan vart dock otroligt lyckad, detta är berättelsen i bilder...
 
 
 
Efter att ha packat bilen körde vi ner på ICA för att handla lite lunch, jag hade redan packat mat
så istället gick jag till den gamla ruinen som ligger precis brevid affären i väntan på att resten skulle
komma tillbaka. Tycker den är så otroligt vacker, nu har dom även satt upp lampor som gör att den ser
magisk ut när det börjar skymma. 
 
 
 
 
Efter det började resan på riktigt, vi kom överens om att vi skulle bege oss in över landet.
Ganska snart möttes vi av ödsliga vägar, böljande fält och rätt maffiga berg. Vägen tog oss
till Hassela där vi åt vår lunch i bilen med regnet smattrandes mot rutorna.
 
 
 
 
Efter lunchen körde vi in på en väldigt vacker rastplats där vi stannade rätt länge, 
främst på grund av den där snurrgrejen som ni kan se på bilden ovan. Jag riggade
upp stativet och försökte ta lite bilder med självutlösaren. Löjligt kul.
 
 
 
 
Gänget. Från vänster: Jag, Moa, Josefin och Thimmy.
 
 
 
 
Sen var det bara att köra och dunka musik. Jag satt, som vanligt, klistrad vid rutan då jag älskade landskapet.
 
 
 
 
Vi passerade många mysiga hus. Tänkte radera dessa bilder men efter att ha
tittat på dom ett tag kom jag fram till att jag tyckte de vart lite mysiga ändå med
sin gröna ton.
 
 
 
 
Vi svängde in i den lilla tätorten Bergsjö i jakt på ett café, vi kom dock någon timme 
försent så det blev inget café för oss.På den understa bilden kan ni se en illamående Moa
(hon mådde illa på grund av den där karusellen vid rastplatsen haha) sittandes på den första
bästa trappa hon kunde hitta.
 
 
 
 
Vi bestämmde oss dock för att promenera runt lite och jag blev helt lyrisk. Bergsjö är så otroligt vackert!
Alla hus var som hämtade från en "vi i villa" tidning. Verkligen en mysig ort, allt var så lugnt och vackert.
 
 
 
 
En mysig allé.
 
 
 
 
Eftersom att alla caféer var stängda körde vi in på den lokala ICA handeln och köpte en kladdkaka +
någon ny choklad från Marabou som förövrigt var otroligt god. Kladdkakan var dock fryst så vi 
bäddade in den i en filt och slog på värmen på ena sätet. I väntan på att den skulle tina  guidade
Moa oss till "Trolska skogen" och jag tror vi övriga tappade hakan. Platsen var en saga med 
ljudeffekter och allt.
 
Jag menar...
 
 
 
 
Bara en ynka bråkdel av allt de hade att bjuda på. Vi var helt ensamma så vi sprang runt som barn,
helt saliga över alla fantastiska saker! Draken var gigantisk, mitt huvud var i höjd med dess ögon.
Kvalitén var skyhög på det här stället.
 
Efter det åkte vi ut till kusten, åt kladdkaka och hade det gott innan vi slutligen begav oss av hemåt.
 
 
Säg ja till äventyr.
 
 



Sagolikt

 
 
Det är inte alltid lätt att fota sent på kvällen och i tjock dimma men det är då jag påminner mig om att det viktigaste är ändå att vara på plats, andas in atmosfären och sen att ha bilder som hjälper mig att komma ihåg de exakta känslorna jag hade när jag tog bilden. När jag tog dessa levde jag i en saga, jag vet inte vad det är med dimma men det får mig att må riktigt jäkla bra. Jag älskar sagor, mystik, dramatiska landskap, molnigt väder och hästar. Kanske levde jag på Island i mitt förra liv, landet som jag tycker har det vackraste språket i världen.
 
Den här lördagen har varit magisk på alla sätt och vis, först en fantastisk roadtrip över dagen med kompisgänget och vid hemkomst åt jag en krämig grönsakssoppa med vitlöksbröd som skapade en riktigt varm och go känsla i kroppen. Efter det när klockan hade passerat sju cyklade jag upp till stallet, något som jag förr inte skulle ha gjort sent på en lördag men på sistone har min attityd förändrats och jag har börjat rucka på gamla rutiner. Vad är det egentligen som stoppar mig från att vara ute i skogen en hel lördagskväll? Datorn kan vänta. 
 
Hursomhelst lämnade Tösen och jag stallplanen sent och begav oss ut i skogen och hon bjöd mig på en fantastisk ridtur, dimman rullade in och slöt upp runt om oss. Luften var sval, fåglarna sjöng och doften som var i luften skulle slå vilken parfym som helst. Allt var tyst och stilla och vid utkanten av en åker traskade ett rådjur lugnt förbi. Mitt i all lycka uppstod drog dock ett stråk av sorg över mig när vi red förbi en hage hos grannstallet och fick syn på en presenning där två framstuckna hovar vittnade om vad som låg under resten. Livet känns inte alltid rättvist ibland. En kråkas klagosång ackompanjerade min känsla av vemod. Det hade varit lätt att exkludera den här biten men det skade om mig rejält och det känns som ett hån att inte ta med det. Det får en att vakna upp och uppskatta det man har lite extra.
 
Det goda övervägde dock det onda och det här var en kväll med magi i luften.
 
 
 
 



Wall of green

 
 
 
Maj för mig är månaden när den mytologiska glöden som finns inombords flammar upp igen och jag blir påmind om vad som verkligen är viktigt för mig. Jag skapar min egen verklighet och jag kan välja att exkludera smågrejer som inte bidrar till något för att göra plats åt annat, sådant som bidrar till utveckling.
 
För övrigt så såg jag en dokumentär i fyra delar  häromdagen som tog upp kvinnornas makt i världshistorien. I teorin har jag har varit en feminist sen flera år tillbaka men jag inser jämt och ständigt att jag, utan att egentligen vara medveten om det, har gått rakt in i fällor och det gör mig förbannad. Att se en dokumentär som går från forntid till nutid gör en läskigt medveten om att det egentligen inte är mycket som har förändrats, gamla inlärda tankesätt lever envist kvar än idag och jag känner att jag har fått nog. Stand your ground and speak your mind. Och kanske det viktigaste man kan säga: Det är din kropp, lyssna på den och börja göra vad du vill. Punkt. 
 
Olikt det jag brukar ta upp men en person tillhör aldrig endast en kategori. Krossa stereotyper och krossa kategorier, vi är så mycket mer. Nu ska jag fortsätta fantisera om en värld med drakar och andra mytologiska varelser tillsammans med det faktum att naturen pulserar i våra ådror. Tack Maj för påminnelsen.
 
 
 



Skogsgläntan

 
 



Moa & Carmine | B&W

 



En kväll i stallet

 
Nyfikna mular i miniformat.
 
 
Tamara och hennes vilda man, om ungefär en månad väntas hon bli mamma (!)
 
 
På promenad med Tösen, bäckahästen.
 
 
Ljuset bjöd på vardagsmagi, solstrålarna letade sig in i lösdriftshallen
och allt var stilla.Själv stod jag och fyllde på vattenhinkarna.