After the storm

 
 
Gårdagen inleddes med strålande sol och tryckande hetta men sent på eftermiddagen började mörka moln torna upp sig över horisonten och första åskmullret ljöd kort därefter. Ett fenomen som jag alltid ser fram emot  under sommaren är det faktum att förr eller senare kommer det att komma en rejäl urladdning, jag älskar att sitta och kolla på blixtarna och att höra åskan mullra likt en mäktig trumma uppe i himlen. Stunden innan skådespelet drar igång är som när man sitter på bio och väntar på att filmen ska börja, men nu är det istället  naturens urkrafter som visas på den stora filmduken. Gräset vajar långsamt och en hund skäller långt bort i fjärran, man kan nästan ta på spänningen i luften. 
 
Efter åskovädret kommer regnet, det häftigaste tycker jag är hur man kan se det rulla in. Horisonten blir svag och ser ut att täckas av dimma, sakta börjar man höra ett avlägset smatter och inom loppet av några sekunder öser regnet ner även på den plats man själv befinner sig på. Det är mäktigt. 
 
 
 
 
Efter att regnet hade dragit vidare började ångan stiga bland träden, jag begav mig ut bara för att andas in den oslagbara luften som blir efter regn. Allt var fuktigt och mina tennisskor vart genomblöta så fort jag hoppade av cykeln och tog mina första steg genom gräset. Är man snabb är det som att man har världen för sig själv, alla andra människor befinner sig inomhus, under tak. 
 
 
 
 
Helt ensam är man dock aldrig, utomhus finns det alltid vänliga (och nyfikna) själar.
 



Snapshots från Hedkärra

 
 
I början av veckan följde jag med och besökte en hästgård nere i Västmanland/precis på
gränsen till Dalarna. De som äger gården har bara ägt den i lite drygt ett år och de har
fullt upp med att renovera, hur som helst var det väldigt kul att få se!
 
 
 
 
På rundvandring i området, väldigt många röda hus i den här delen av Sverige,
fin kontrast mot det gröna måste jag säga. Tycker också att gamla spruckna
stenväggar är så vackra.
 
 
 
 
Det fanns många hundar på gården också! 
 
 
 
 
...Och en massa hästar förstås!
 
 
 
 
Intag, med gården ingår fyra stall i olika storlekar och 
allt som allt fanns det plats för runt 44 hästar.
 
 
 
 
Löslongering av Sam, hästen som fick en andra chans.
 
 
 
 
Soliga dagar.
 
  



Mini roadtrip

 
 
En vacker plats.
 
 
 
 
Lugnet som vilade över sjön...
 
 
 
 
Vi passerade flera mindre sjöar och i en av dom fick vi se en bäver.
 
 
 
 
Tyckte det var så fint när solen endast lyste på trädtopparna.
 
 
 
 
Är denna ko med i någon saga månntro?
 
 
 
 
Nyfikna kalvar under uppsikt av mammorna.
 
 
 
 
De stora var dock minst lika nyfikna som de små.
 
 
 
 
 
Låt oss kalla denna ko för Saga.
 
 
 
 
En gammal pickup mitt ute på ett fält, det såg vackert ut på något sätt.
 
 



I de norrländska skogarna

Jag och mamma begav oss ut på en liten tur för att kolla upp två tjärnar som jag hade sett via google earth
(bästa verktyget för de som älskar att utforska). Nästan precis när vi hade svängt in rullade dimman in över
trädtopparna och här kommer utflykten i bilder.
 
 
 
 
Först en kort åktur genom bebyggelsen innan vi svängde och trädde in i...
 
 
 
 
...vildmarken (bortsett från några få ödsliga hus här och där då).
 
 
 
 
Trots vägens dåliga underlag kändes det värt det när vi klev
 ur bilen och gick in på en liten stig för att möta detta:
 
 
 
 
Helt tyst.
 
 
 
 
Efter att ha stått och beundrat naturens skådespel gick vi
tillbaka till bilen för att se om vi kunde hitta Lillåstjärn.
 
 
 
 
Stannade till på den här platsen igen.
 
 
 
 
Det häftiga med den här skogsvägen är att den är byggd på Norrstigen, en stig som användes under
medeltiden när människor skulle färdas genom landet. "Stigen som förband Stockholm med Norrland."
Tänk alla människor som har färdats här, både till fots och med häst. Vilka var de och vad tänkte de på?
Någon gång måste det ha kommit någon dundrande genom skogen i en vild galopp mitt i natten med 
något viktigt ärende. Kanske har jag kollat på för mycket medeltidsfilmer men chansen finns ju, jag gillar
att tro det i alla fall.
 
 
 
 
En vacker myr.
 
 
 
 
På väg till Lillåstjärn.
 
 
 
 
Makalöst vackert. Det är svårt att fånga den där sagolika känslan som hängde i luften i några bilder,
en plats som man skulle behöva se med egna ögon. Men bilderna kommer hjälpa mig att minnas hela
upplevelsen,  det är det som är det fina med fotografier. Man färdas liksom tillbaka till platsen och man
ser allt för sitt inre igen.
 
 
 
 
Kändes som att jag var med i en saga.
 
 
 
 
Hit kommer jag att återvända många gånger. Det bästa är att det är på cykelavstånd.
 
 
 
 
Atmosfären var något alldeles extra den dagen.
 
 
 
 
Ett fint avslut på en lyckad utflykt.
 
 



Down by the river

 
 
Den här vägen har jag befunnit mig på många gånger, men då på hästryggen. Har alltid velat utforska
den till fots så en dag när molnen strök trädtopparna cyklade jag iväg. Det finns ett speciellt fält som
jag tycker är så fin med den övergivna stugan på andra sidan.
 
 
 
 
Stigar som ser ut såhär väcker alltid en gnista inom mig, jag vill alltid veta vart en stig leder. Hade velat
dröja mig kvar lite längre men jag stod inte ut med myggorna som var på en så fort man stannade upp
för att fota. Får göra om det någon gång till hösten.
 
 
 
 
Vackra Ljungan.
 
 
 
 
Mysiga små stugor som står längs med hela floden.
 
 
 
 
Det är något speciellt med ormbunkar.