Show me that you’re human

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Här har det regnat hela dagen så bestämde mig för att fota några bilder inne istället, som ljussättning använde jag min lilla skrivbordslampa som går att böja åt alla möjliga håll. Använder den knappt längre då jag numera gör nästan allt skolarbete på datorn men nu har den fått ett nytt syfte haha. Funderar på att kolla på Sagan om ringen senare ikväll, behöver lite fantasy!
 
 



Soaring above the mountain ridge

 
 
I tisdags fick vi sluta tidigt så jag passade på att gå ut i skogen för att ta tillvara på dagsljuset. Ingen snö ännu men vi fick frost i några dagar vilket blir så fantastiskt vackert när det lägger sig på trädens nakna grenar. Efter en stund upptäckte jag en murken stubbe som i mitt innre genast förvandlades till spetsiga berg...
 
 



Weaver of dreams

 

 

Mitt hjärta och min själ vill till Island, ön där mytologin kommer till liv.

Landskapet som trollbinder människan.

 

När jag var liten ville jag inget hellre än att få åka till USA men nu pendlar det mest mellan de brittiska öarna och Island. Just nu sitter jag och lyssnar på Isländska band och artister, Kaleo (Deras låt "Way Down We Go" är guld), Of Monsters and Men, Ásgeir och Eivør Pálsdóttir. Eivør var förresten den som inspirerade mig till att skapa den här bilden, jag fullkomligt älskar omslagsbilden till hennes album, Slør. (Som ni skulle kunna kolla på genom att klicka här)  Det lär dröja flera år innan jag sätter mina fötter på Isländsk mark men jag kan vänta tills tillfället är rätt. Framtiden får utvisa.

 

 




Tangled branches and winding streams

 
 
 
"Nature is not only all that is visible to the eye,
it also includes the inner pictures of the soul."
- Edvard Munch
 
 
 
 



Nature

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
“When the blood in your veins returns to the sea, and the earth in your bones returns to the ground,
perhaps then you will remember that this land does not belong to you, it is you who belongs to this land.”
 
 



Saga

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
I lördags såg jag hur det började bildas dimma över ängarna på andra sidan dalen, jag tvekade på om det var värt att cykla dit men med en bit nybakad äppelpaj i magen fann jag energin som krävdes för att bege mig ut på ett sista äventyr innan mörkret föll. 
 
Det hela slutade med att jag upptäckte en ny, otroligt mysig, stig som ringlade sig fram mellan träden. På ena sidan avtecknade sig trädens stammar skarpt mot den vägg av dimma som hade bildats ute på åkern, jag befann mig i en sagoskog. En gammal och förfallen gärdsgård vittnade om en svunnen tid tillsammans med de lutande ladorna som stod utplacerade med jämna mellanrum. 
 
 



The Darkest Part of the Woods