⊱Autumn mood, det nya skrivbordet & ett citat⊰

 
 
När man vaknar på morgonen visar termometern numera 6-7 grader, jag hanterar inte kyla särskilt väl så även om det känns lite jobbigt att vå går mot kallare tider så är jag ändå taggad på hösten, och Halloween. Jag tror jag uppskattar just Halloween mer och mer för varje år, från att låta den gå obemärkt förbi har jag nu bestämt mig för att göra allt jag kan för att verkligen ta tillvara på den här tiden genom att förbereda i god tid. Så redan nu, i slutet av Augusti, har jag skapat en spellista med Halloween musik. Hade tänkt vänta tills i mitten av September men jag kunde inte hålla mig. I år ska jag även försöka mig på att höstdekorera rummet, något jag inte har gjort tidigare. Jag har ingen lust att köpa onödiga prylar bara för sakens skull så istället ska jag med enkla medel försöka få rummet redo för hösten/Halloween. Använda sådant som vi redan har hemma samt, när tiden kommer, klippa ut fladdermöss och pumpor som jag kan sätta upp på passande ställen. Små detaljer kan göra mer än vad man tror! Än är det dock för tidigt, men snart...
 
 
 
 
 
 
Här kan ni också se skymtar av det nya skrivbordet, är så nöjd! Det är stort och luftigt på samma gång, mer arbetsyta att breda ut sig på samtidigt som det öppnar upp rummet och gör att det ser prydligare ut. Det får mig att vilja skapa och det är möjligtvis den bästa egenskap ett skrivbord kan ha. Funderar på om jag ska behandla det med något så att det blir glansigare och därmed enklare att städa/hålla rent, men vi får se. Har en känsla av att jag kommer fota mycket på det här skrivbordet i framtiden! Jag förstår varför produktbilder med vit bakgrund används men jag föredrar helt klart den där råa, organiska och rustika känslan, trä ger bilderna karaktär och historia på något sätt. Mörka och korniga matbilder fotade på ett mörkt träbord kan vara det vackraste jag vet haha, så jäkla snyggt! 
 
 
 
" If you love something, love it completely, cherish it, say it, but most
importantly show it. Life is finite and fragile, and just because something
is there one day, it might not be the next. Never take that for granted. Say
what you need to say, then say a little more. Say too much. Show too much.
Love too much. Everything is temporary but love. Love outlives us all. "
 
- Anonymous
 
 



⊱Eldshowen⊰

 
 
~ Väsen ~
 
 
Sent på kvällen bjöds det på eldshow av gycklargruppen Väsen, är faktiskt inte helt säker på att jag har sett någon eldshow live förut men det var häftigt och väldigt
effektfullt! Det syns inte riktigt på de sista bilderna men i slutet skapade dom en eldsprutande drake med rörliga vingar och allt! Ett
fantastiskt avslut på en fantastisk dag i medeltidens tecken.
 
 



⊱Hassela Medeltidsdagar⊰

För en vecka sedan var jag på en av Hasselas två medeltidsdagar. Dagen innan öste regnet ner men på lördagen klarnade det mirakulöst upp över om molnen såg
 hotfulla (vackra och dramatiska) ett tag vilket jag av någon anledning bara förhöjde medeltidskänslan, det vart mysigare på något sätt. Mot kvällen klarnade det dock upp
och det bjöds på ett gyllende motljus. Här kommer dagen i bilder.
 
 
 
 
Marknaden var i full gång när vi anlände och även om den kanske inte
är extremt stor så är det som säljs otroligt välgjort.
 
 
 
 
Mysig atmosfär.
 
 
 
 
Hembakakat bröd, gott och saftigt!
 
 
 
 
Många besökare, alla hittade någonting att göra.
 
 
 
 
Bågskyttetävling.
 
 
 
Efter bågskyttet fortsatte vi att strosa runt lite innan vi slog oss ner på en
filt i väntan på tornerspelet.
 
 
 
 
Maffiga hästar.
 
 
 
 
Efter det vilade vi benen och njöt av den vackra solnedgången.
 
 
 
 
Det bjöds också på vacker sång under kvällen.
 
 
 
 
Efter det satt alla och väntade förväntansfullt på att eldshowen skulle börja...Men mer om den i del II.
 
 



⊱Bilder, uppdatering om livet & nystart⊰

 
 
 
Efter ett långt och härligt lov var det dags att återvända till skolan, ännu vet jag inte vad sista året på gymnasiet har att bjuda på men jag har en bra känsla. Har hört många som säger att det andra året är det jobbigaste året så det känns ju skönt att ha det avklarat, och så jobbigt tyckte jag inte att det var, det var inte alltid kul men fick ett stipendium på skolavslutningen så man kan väl säga att jag fick lön för mödan. Måste säga att jag känner mig nöjd över att jag lyckades balansera skola, mina intressen och häst utan att känna någon särskild stress. Det här året har vi mestadels karaktärsämnen vilket känns kul, till skillnad från förra året när vi hade många "grundämnen" ( historia, idrott, naturkunskap osv) De ämnen jag har valt till är Engelska 7 och Foto 3, båda är på 100p men trots det tvingas vi som har valt foto 3 att läsa hela kursen på vårterminen (samtidigt som vi läser Foto 2) så det kommer bli mycket men jag tror det kommer gå bra. Att arbeta med bilder känns knappt som skolarbete, något man lätt kan sitta och pyssla med med på lördag kväll liksom!;) 
 
Nog om skolan, den senaste veckan har jag jobbat lite med mitt nya skrivbord, hemmabygget. Några plankor och kryssben. Enkelt. Luftigt. Bra. Efter mina anvisningar är det pappa som i princip har gjort allt arbete, jag målade  dock benen. Skivan betsade vi med "mörk ek" vilket verkar bli väldigt snyggt ( Jag säger "verkar" då vi kanske måste behandla den igen beroende på hur träet reagerar, men hittills ser det bra ut! ) Har också kollat på många klipp och minimalism på youtube, personer som gör om sina rum och städar, det är sånt jag kollar på haha. Dels är det väldigt tillfredsställande att se hur det stegvis blir allt prydligare och dels är det kul att se andras stilar. Så jag har gjort några små justeringar i rummet och det känns bra att förenkla sin omgivning. Har också passaat på att rensa och organisera lite på datorn så det känns fräscht inför den nya terminen. Det kan hända att jag blir utan några Adobe program i några dagar i framtiden då rektorn har fixat en ny "deal" så istället för att bara ha några utvalda ska vi istället få tillgång till så många vi vill, vilket känns spännade även om tanken på att vara utan Bridge och Ps (även om det bara rör sig om knappt en dag) skrämmer mig haha. Men det är för något bättre och det innebär att jag kommer få chansen att prova Lightroom utöver Bridge och Ps. 
 
Det känns lite som att jag har gått in för en nystart. Att rensa ut grejer, både fysiska och digitala, ger mig en bra känsla, som någon slags terapi. Jag tror att vi ibland kan behöva någon slags nystart då och då, just det där med att rensa och göra om lite på rummet är något som, för mig, får fungera som någon slags metafor för nystart. Det är mycket som snurrar runt i huvudet just nu både bra saker men också saker som bär med sig stress ( körkortet till exempel ). Så det finns saker jag behöver styra upp och ta tag i så jag slipper ha dom gnagandes på mitt medvetande, jag vill få mycket gjort på samma gång men jag måste lära mig att ta ett steg i taget. När jag känner mig missnöjd och stressad över allt jag behöver göra så brukar jag zooma ut och tänka på universum och hur liten del jag utgör av allt detta. Även om vi är univerum och även om vi är viktiga så är många av våra vardagliga bekymmer inte det. Det är bara något påhitt om saker som människor borde göra, hur vi borde leva, när i livet vi borde göra vissa saker. Vi är den enda arten som behöver betala för att leva och det får mig att vilja ta det mesta  som har med vår samhällsstruktur att göra med en nypa salt. 
 
 
 
 
 



⊱Moody weather⊰

 
 
När jag redigerade dessa bilder satt jag och lyssnade på videos från youtubekanalen StyleLikeU, jag vet inte hur jag ska beskriva kanalen annat än att den är fantastisk. Skaparna ställer samma frågor till olika människor och man får ta del av andra individers tankar och erfarenheter. Konceptet för hela projektet är i stort sett att skala av det yttre för att verkligen visa att en människa är så mycket mer än det man ser på utsidan, något man hör hela tiden men det blir så verkligt när man hör och ser andra, "helt vanliga" människor prata om det, en rått och vackert på något sätt.
 
Klippen får mig alltid att tänka, och jag har tänkt mycket på sistone, på gott och ont antar jag, men mest gott skulle jag säga. Jag strävar alltid efter att utvecklas som person, hur kan jag expandera mitt sinne? Acceptans är något jag fokuserar mycket på för tillfället. I grunden är jag en perfektionist men det är ett tankesätt som lätt kan bli destruktivt, just nu försöker jag bara lära mig att acceptera alla möjliga "imperfektioner" i det som är jag. Om någon frågar mig om vad jag har gjort i sommar skulle jag förmodligen säga "Inget speciellt" även om det är långt ifrån sanningen. Jag har tagit mig tid att försöka utvecklas som person, mentalt. Jag har så mycket tankar som far omkring och det känns som att jag försöker skriva bara blir en röra men jag får bara acceptera det och vänta på att någon slags ordning infinner sig, det är ganska spännande faktiskt. Jag har mycket i min personlighet som jag vill och måste utveckla, tricket är bara att inte vara så hård mot sig själv och ta ett steg i taget. Jag frågar mig själv konstant: vem vill jag vara egentligen? Men det finns ett grovt fel i den frågan, det är som att den utgår från att man bara kan vara en specifik sak. Precis som att man måste välja. Nej, vi är kapabla till så mycket mer. 
 
 



⊱Mirkwood⊰

 
 
Höst
 
 
Förr i tiden fattade jag inte grejen med tv-serier, mest på grund av att jag tyckte dom höll så dålig kvalité, men saker och ting har förändrats sen dess. Numera är tv-serier uppenbarligen väldigt välgjorda och jag har äntligen börjat förstå grejen. Hur som haver så har jag kollat på "Stranger things" de senaste dagarna och jag gillade den verkligen! Började kolla på den utan att egentligen ha någon aning om vad den handlade om men jag vart positivt överraskad! 
 
Igår var jag även på en medeltidsmarknad större delen av dagen vilket var kul (bilder kommer)! Idag har molnen hängt tungt över grantopparna så jag har försökt tagit tillvara på den mysiga atmosfären genom att rida på en mysig skogstur med Tösen.
 
 
 
 



⊱Dear August⊰

 
 
De senaste dagarna har jag känt mig lite frånkopplad, ingen lust att göra någonting egentligen, och det i sin tur får mig att bli besviken på mig själv för att jag inte gör någonting. Dessa onda cirklar, men jag vet att det vänder förr eller senare. På sistone har det kännts som höst men jag har inte velat släppa taget om sommaren riktigt än, vilket jag antar skapade något slags motstånd för hur man än försöker kan man inte spola tillbaks tiden till nätterna där solen knappt gick ned. 
 
Den här gången var det Tösen som väckte mig ur min dvala med en mysig skogsritt i magiskt kvällsljus, motståndet släppte. Senare "råkade" jag även lyssna på en Halloween låt, trots att det är på tok för tidigt så kunde jag inte hjälpa att känna en enorm glädje över vad som komma skall. Det är inte så att jag längtar utan det hjälpte mig bara att komma ihåg hur mycket jag älskar hösten och när sommarens sista dag väl anländer kan jag enkelt släppa taget för att omfamna nästa årstid. Det är vackert att få uppleva alla dessa årstider, alla bär på sin charm. Jag tror också att de kan lära oss att inte frukta förändring, släppa taget. 
 
 



⊱Being with horses⊰

 
 
Mysiga dagar i stallet.
 
 



⊱En promenad, grounding och en ny möbel⊰

 
 
Kände jag att jag verkligen behövde gå på en promenad i skogen, det var ett tag sen sist. Väl inne i skogen tog jag av mig skorna och gick barfota på det mjuka skogsgolvet. En sån där grej som får mig att tänka på forntidens människor. Ni kanske har hört talas om "earthing" eller "grounding" och det är något jag tror starkt på. Jag är ingen expert, men att direktkontakt med jorden har positiva effekter känns logiskt. Det finns inget annan art på den här jorden som har separerat sig så mycket från naturen som människan, inte konstigt att vår hälsa inte alltid är den bästa.
 
Annars har jag mest pysslat med mitt rum de senaste dagarna,  rensat bort saker och skapat mer utrymme. Jag har ett rätt litet rum och för bara några veckor sen fick jag en impuls av att försöka öppna upp och "skapa mer luft". Så dels flyttade jag ut en byrå och ersatte den med en steghylla från Rusta, vart väldigt bra om jag får säga det själv! Sen är tanken att jag ska byta ut skrivbordet mot ett hemmabygge. Skrivbordet jag har nu är överdrivet stort och klumpigt med alla sina lådor som jag förövrigt knappt har något i. Pappa hjälper mig med att göra ett betydligt luftigare skrivbord som bara kommer bestå av några bräder och kryssben. Vill att det ska se lite åldrat ut så funderar på ett behandla bräderna med järnvitriol, något jag tror skulle kunna bli riktigt snyggt!
 
 
 
 
Delar av den nya hyllan, jag är inge vidare på att fota inredning men samtidigt gillar jag den där "imperfekta" känslan.
 
 



⊱The traveler's notebook⊰

 
 
För någon vecka sen snubblade jag över ett klipp på youtube som visade hur man kunde göra sin egen "traveler's notebook", började kolla upp konceptet och eftersom det verkade lätt att göra en så tänkte jag att jag åtminstone skulle försöka. Efter det stod det still ett tag då jag inte hade materialet som behövdes, förutom en liten skrivbok. Men så häromdagen fick jag äntligen tag på allt meterial! Konstläder + två till små skrivböcker. Tygaffären hade halva priset på allt så jag fick en rätt stor bit med konstläder för 24 kr, skrivböckerna köptes på akademibokhandeln och de kostade runt 25-30 kr de med.
 
 
 
 
Hela grejen med den här typen av skrivbok är att man fäster flera böcker i samma fodral men alla går att byta ut vid behov eftersom dom bara hålls på plats med hjälp av elastiska band. Så man behöver alltså inte göra ett helt nytt fodral bara för att man har fyllt skrivböckerna. Man kan göra dessa på flera olika sätt även om alla bygger på samma princip men jag valde att följa den här videoinstruktionen även om jag gjorde små justeringar och kom på egna lösningar då och då. Väldigt enkel att göra! 
 
 
 
 
Min tanke med den här skrivboken är att jag ska ta med den när jag går någonstans för, som vi alla vet, idéer har en tendens att komma när man minst anar det, vare sig det är på bussen eller när man har klivit av och börjar gå hem. Visst man bär ju för det mesta alltid runt på sin mobil men att skriva för hand med penna och papper känns bättre på något sätt. Skriver jag något på mobilen har jag ingen struktur och sen stannar den idén bara som några digitala bokstäver. I den här skrivboken ingår tre separata skrivböcker och varje bok har ett eget syfte. Jag har en för blogg/foto idéer, en för tankar som bara dyker upp men som jag vill bevara, läser jag något fint citat som jag tycker om skrivs det också ned i den boken, och den sista skrivboken är till för listor av olika slag, saker som behövs göras, filmer jag vill se, böcker jag vill läsa osv. Sen klistrade jag också fast en liten ficka på insidan av fodralet där jag kan fästa lite vad som helst, just nu är det som ni kan se en lista på saker jag vill få gjort.
 
 
 
 
Här har det regnat och varit kallt så jag har hållit mig inomhus och pysslat med diverse saker. Jag tillhör dom dom räknar hela augusti som en sommarmånad, trots det har det som sagt varit bitande kallt, men det är "sommarkyla" eller hur?;) Nämen det har både känts och sett ut som höst så jag har tjuvstartat hösten med att lyssna på vad som enligt mig är lite "höstiga låtar". Jag älskar verkligen hösten men jag tänker inte ge upp på sommaren än.
 
 
NOVO AMOR - Holland
Aquilo - Human
Riley Pearce - Brave
Matt Millz - Follow You Home
 
 



⊱Högsta punkten | Fjärde dagen⊰

 
 
Vi startade den fjärde och sista dagen i Hamra med att besöka fjället
en sista gång, den här gången tog vi dock fjället på andra sidan dalen.
 
 
 
 
Andra som också var uppe på fjället och njöt av utsikten.
 
 
 
 
Renarna var också där.
 
 
 
 
Sen var det bara att börja klättra, när man hade kommit upp för det man tyckte
var den värsta biten tornade en ny kulle upp sig. Utsikten var dock oslagbar
när man hade kommit upp på den högsta platån.
 
 
 
 
Ens ego försvinner när man är på sånna här ställen, vi bär alla små världar
inom oss men här existerar bara en. Man inser ett och annat när man kan
kolla på sin uppbyggda värld utifrån, man kan börja skala av sådant som man
tidigare ansåg var vikitgt men som nu, sett från ett annat perspektiv, bara håller
en tillbaka.
 
 
 
 
På vår väg nedför berget.
 
 
 
 
Detta var det sista inlägget med bilder från vår resa till Härjedalen/Norge. Jag har verkligen haft en magisk upplevelse och jag är tacksam över allt vi har hört, sett och gjort under dessa fyra dagar. Som jag nämnde redan i första inlägget så hade jag egentligen inga förväntningar och det är just när man inte förväntar sig något som magiska saker händer, ibland handlar det bara om hur man väljer att tolka det man ser i sin omgivning. 
 
 



⊱En dag i Røros | Tredje dagen⊰

 
 
Som jag nämnde i slutet av förra inlägget så körde vi över gränsen och spenderade
en dag i Norge också! Norge är ett så vackert land, dyrt men vackert haha.
 
 
 
 
Røros var väldigt mysigt och så fort vi kom i de äldre
kvarteren av byn så fick vi syn på en fin fjording.
 
 
 
 
Fina (och färgranna) hus.
 
 
 
 
Rustiskt och vackert!
 
 
 
 
Vi träffade ett par ståtliga kallblod också!
 
 
 
 
Mäktiga utsikter.
 
 
 
 
Ännu mer kallblod! Dessa verkade tillhöra en teatergrupp.
 
 
 
 
Tillbaka i Sverige!
 
 
 
Fint avslut på en mysig dag! Dagen efter åkte vi hem men 
inte förrän vi hade klättrat upp på fjället en sista gång...
 
 



⊱Fjällvandringen | Andra dagen⊰

 
 
Andra dagen inleddes med en renflock som passerade vår stuga, här är en som stannade för att beta. Jag som
är från kusten har målat upp renar som något slags mytologiskt väsen så när morfar lugnt utbrast att det stod
en ren på gräsmattan hade jag lika gärna kunna hört det som att "det står en enhörning på gräsmattan".
 
 
 
 
Efter frukosten begav vi oss ut, uppför fjället vandrade vi. Vi var inte riktigt säkra på hur vi skulle gå
så vi hamnade på en led som visade sig bestå av ganska mycket sumpmark, men vi tog oss igenom,
fint var det i alla fall! (även om vi tog en annan väg ner)
 
 
 
 
Många leder att välja mellan.
 
 
 
 
Innan vi kom upp på kalfjället gick vi igenom en skog som
var som hämtat ur en sagobok med sina knotiga träd.
 
 
 
 
...Men så öppnade landskapet upp sig och vyerna som presenterade
sig var som balsam för sinne och själ. Vad är det med dalar och berg
som får en att må så otroligt bra?
 
 
 
 
Vi bestämde oss för att ta en liten paus, mormor och morfar berättade
gamla minnen från den här platsen, hur dom hade vandrat och vad
dom hade sett.
 
 
 
 
Man kan ju inte göra annat än att le och känna sig rik på livet.
 
 
 
 
Efter pausen gjorde jag en liten egen avstickare för att ta en ordentlig
titt på utsikten,  efter det begav vi oss av mot sjöarna.
 
 
 
 
Vädret enligt mig var helt perfekt, dramatiska moln som
verkligen framhävde landskapets skönhet.
 
 
 
Vi kom in i ett och annat skogsparti, och vilken skog! Lövskogarna i söder i all ära men
dessa partier av björkskog med sina förvridna träd var något alldeles extra. Men jag säger som
mormor "Det ena behöver inte förta det andra". Vad ser du för något i bilden längst ner?
Jag kan inte släppa bilden av en ko som håller huvudet högt med mulen i vädret.
 
 
 
 
Sen kom vi fram till en liten sjö där det finns ett träd, vildmarkens tron,
eller "mormors träd" som vi också kallar det. På vissa ställen var det
otroligt många flugliknande insekter i luften (se de svarta prickarna i
bilden längst ner) Inte så trevligt då de lätt fastnade i håret men det
positiva var ju att de var fredliga till skillnad från myggorna (som
lyckligtvis bestämde sig för att inte dyka upp)
 
 
 
 
Efter att ha gått i ett par timmar tog vi en lunchpaus vid en flod, aldrig har en macka smakat så gott!
 
 
 
 
Efter det började vi sakta gå tillbaka genom den vackra fjällvärlden.
 
 
 
 
När vi kom nedför fjället och ner bland stugorna höll vi nästan på att missa den vita renen
som till en början lugnt stod på bron vid en av stugorna, bara hornen stack fram haha.
 
 
 
 
Senare under dagen åkte vi till en närliggande by som vi utforskade lite. Dagen efter
åkte vi över gränsen till Norge för att gå runt i den mysiga tätorten Røros.
 
 



⊱Första dagen i Tänndalen⊰

Redan i våras pratade mormor och morfar om att de ville ta med mamma och mig till Hamrafjället, en plats där dom var rätt mycket när dom var yngre/när min mamma var liten. När
jag tänker på fjällen tänker jag på skidbackar och jag som aldrig ens har stått på ett par slalomskidor är långt ifrån bekant med fjällen. Så även om jag tyckte denna resa lät spännande så hade
jag nog inga egentliga förväntningar, kanske för att jag inte ens visste vad man kunde förvänta sig. Jag var allt annat än beredd på fjällens storhet.
 
 
 
 
Dock så hade jag en förhoppning om att få se en ren och den
förhoppningen uppfylldes redan på väg dit, otroligt fina verkligen.
 
 
 
 
Vi stannade också till en stund i Funäsdalen där dom hade anordnat en marknad,
 kolbullar är ju bland det bästa som finns så vi passade på, lätt att få vegetarisk också! 
 
 
 
 
"Stugan" vi bodde i, eller ja, ena halvan av den vilket räckte gott och väl! Vi anlände ganska sent på
eftermiddagen så det blev rätt sent innan vi hade packa upp och värmt maten vi hade tagit med
oss. Inte överdrivet sent men tillräckligt för att man inte skulle hinna utföra något större äventyr. Så vi
nöjde oss med att klättra upp på ett fjäll, haha. Nämen vi tog en liten promenad i området och det bara
blev så att jag och mamma började klättra uppför fjället. 
 
 
 
 
Hur vackert som helst. Mormor och morfar följde med oss en bit men eftersom mormor
har problem med sina knän så stannade dom när sluttningen övergick till ren och skär brant.
Jag kunde dock inte hålla mig från att ta mig ända upp (och inte mamma heller).
 
 
 
 
Det var så vackert. Har man inte varit i fjällerna är det omöjligt att förstå hur det verkligen ser
ut och känslan man får när man står där och blickar ut. Obeskrivligt. 
 
 
 
 
Kan du hitta renarna?
 
 
 
 
Vi fick minst sagt en underbar start på denna resa, här är förresten en bild på mormor i branten
fast hon sa att hon inte skulle gå där haha, jag antar att vi har en viss kämparglöd i släkten.
 
 
 
 
När vi kom ner gick det en renflock och betade vid ena hotellet.
 
 
 
 
Dag två gick vi på fjällvandring och åkte till en närliggande by, bilder kommer, många bilder. Ska bara redigera dom först.
 
 



⊱Fjällen...⊰

 
 
Tusen tack för denna upplevelse.
 
 



⊱Protector of the woodland realm⊰

 
 

Långt bort i fjärran ljöd jakthornet, genast väcktes skogen till liv och sattes i rörelse. Allt liv i skogen visste nu att de stora bestarna, människans tjänare, var lösa och

hade satt sina första tassavtryck på skogsgolvet. Runt om i skogen flydde djur i panik, trots det dunkla ljuset fann de dom smala stigarna som skulle leda dom djupt in

i skogen, till säkerhet, en plats där varken människa eller best någonsin hade vågat sätta sin fot, det sades att där lurade det varelser som var lika gamla som moder jord

själv. Genom tiderna hade ett fåtal människor kommit nära, när de återvände till byn berättade de historier om hur de hade känt av en närvaro olik någon annan,

framför dom tycktes skogen mörkna och ju närmare dom kom desto mer tilltog en isande vind från norr, en vind som fick trädkoronorna att skapa märkliga ljud.

Vissa påstår att de har sett något vitt springa fram mellan träden, en späd flicka med en klänning vit som snö, ögon svarta som natten. Redo att försvara skogens

innersta väsen från giriga människor som sökte efter något som inte var deras. ~

 

 
En liten berättelse jag slängde ihop, det är kul att bara börja skriva något helt kravlöst utan att egentligen veta hur det kommer sluta, detta kan jag  bygga vidare på om jag någon gång känner för det. Hur som helst vill jag bara säga åter igen att jag kommer befinna mig bland dalar och berg de närmsta dagarna (kommer hem på lördag) så det kommer stå lite stilla här fram tills dess, eventuellt kanske jag fixar ett tidsinställt inlägg, så om det är någon själ som har kommenterat men ej fått något svar så vet ni varför. Känns som att jag ska ut på någon slags livsresa (likt Bilbo Baggins) men riktigt så dramatiskt är det kanske inte, haha. ...To the Lonely Mountain we go! Är i fantysymood just nu och jag älskar det, det enda som spelas just nu är keltisk musik. 

 

 




⊱Porträtt & de senaste dagarna⊰

 
 
Augusti är här och jag hoppas den här månaden fylls med magi, något som den har potential att göra. En resa till bergen, medeltidsmarknad och förhoppningsvis mindre mygg så man kan vara ute i skogen och fota, jag klarar verkligen inte av mygg. På onsdag följer jag och mamma med min mormor och morfar upp till fjällerna, något jag verkligen ser fram emot. Det var länge sen sist, på den tiden när jag inte ens hade ett fotointresse. Sen är det tyvärr inte Gotlands medeltidsmarknad jag pratar om utan en betydligt mindre men det kommer bli mysigt det också. Hittade en grön klänning på en second hand butik för ett tag sen som jag ska ha på mig så bara det gör mig ivrig. Jag skulle behöva sy om klänningen lite i armarna men vi får se hur det blir med det, mina sykunskaper är begränsade och jag är livrädd att göra det värre haha, men min plan med den här klänningen är att jag sakta men säkert ska göra om den lite smått, än vet jag dock inte precis hur, lite detaljer bara.
 
En annan grej som jag har sysslat med under de senaste dagarna är att rensa lite smått, nämnde i ett inlägg för ett tag sen det där med minimalism och jag har sen dess gett mig in i ett litet projekt som går ut på att varje dag ska man ta bort någonting vilket låter lite galet men jag har gjort min egen tolkning av det hela. Man behöver egentligen inte ta bort något rent fysikt, det kan handla om att man till exempel rensar en mapp i datorn. Det behöver heller inte vara något stort man gör sig av med, det kan vara en sudd eller varför inte en trasig hårnål. Hittills har det här projektet gått väldigt bra! Jag har ingen aning om när jag började så jag är varken noga eller strikt, men personligen tycker jag det är bra att ifrågasätta varför man har ett visst objekt. Det handlar som sagt inte om att göra sig av med allt man äger utan mer om att rensa undan sådant som man inte behöver för att kunna göra plats åt sånt som verkligen har en betydelse. Vissa dagar nöjer jag mig med att bara göra om något i rummet, till exempel bytte jag ut den obekväma trästolen (som jag typ aldrig ens satt på, den var bara dekorativ) mot en pall. Dels har jag skapat mer utrymme samtidigt som jag faktiskt har börjat sitta vid mitt skrivbord igen. Bara en sån sak.
 
 
 
Sen önskar jag också att det blir mer dimma under kvällarna den här månaden, kommer ihåg att förra
året steg dimman upp nästan varenda kväll men i år har jag knappt sett skymten av den här där jag bor.
 
 
 
 



⊱Simple B&W Editing⊰

 
 
Kolla i HD
 
 
Efter många om och men är videon äntligen klar, att spela in och redigera är lätt men att exportera och ladda upp...Det tog mig hela förmiddagen och jag vart påmind om varför jag inte är så förtjust i att göra videos, men jag antar att det bara är att öva, öva och åter öva. Anledningen till varför jag valde att visa hur jag redigerade mina svartvita bilder är främst för att det är något som jag alltid använder mig av och jag tänke att det var ett bra sätt för mig att damma av videokunskaperna igen genom att göra något kort klipp. 
 
När jag arbetar med svartvita bilder gör jag i princip allting i Camera Raw, tycker personligen bara att det är smidigast men det finns som vanligt oändliga sätt att göra det på. Jag gillar kanska matta och "mustiga" bilder så jag jobbar mycket i curves, det är där som jag sätter hela atmosfären. Sen gillar jag när bilderna är "mjuka" och nästan flytande så därför drar jag ner clarity samt höjer luminance. Ibland känner jag för att lägga till lite grain i bilderna och det tycker jag är enklast i Camera Raw. Fotar jag dock porträtt händer det att jag lägger till det i photoshop så att jag kan dämpa det lite just i ansiktet. 
 
 
 
 



⊱God morgon!⊰

 
 
Frukosten är enligt mig den bästa måltiden på hela dagen, det brukade inte vara det men på sistone har jag börjat lägga ner lite mer tid på just denna måltid. Eller ja, egentligen är det ju väldigt simpelt att koka gröt och sen lägga på diverse godsaker, men jag antar att det jag lägger ner mer tid på är den estetiska biten av matlagningen, en snygg presentation gör mer än vad man tror för njutningen av maten! Några av er som läser kanske vet om att jag älskar havregrynsgröt, det har gått så långt att när jag går in i en köksbutik och ser en skål tänker jag automatiskt på hur fint det skulle bli att servera gröt i den, skålen på bilderna ovan är köpt på Indiska och jag såg direkt vilken fenomenal grötskål det skulle bli (tillåt mig att skratta åt mig själv där). Så morgonen därpå fick den göra sin debut och jag blev inte besviken! Just nu håller hallonen i vår trädgård på att mogna för fullt och vi har MASSOR, helt underbart att kunna äta en skål med hallon varje morgon! Blåbären är sagolika de med, hädanefter ska jag försöka komma ut i storskogen åtminstone en gång i veckan för att plocka och frysa in så jag har att har att ta av även under vintern.
 
Jag har verkligen fått ett ökat intresse för matlagning, jag är visserligen inte den som står och lagar mat i timmar utan vill helst att det ska gå relativt snabbt men trots det tycker jag det är kul att lära sig. Detta intresse började i samma veva som jag övergick till en mer vegetarisk kost, i början trodde jag inte att jag skulle kunna utesluta kött helt och hållet men efter jag hade lärt mig att göra bra vegetariska rätter så kändes det naturligt för mig att tillaga det istället. Ett av mina mål inför 2016 var att äta mer vegetariskt/veganskt och det kan jag redan nu bocka av! Det händer att jag fortfarande äter mejeriprodukter då och då men jag försöker hålla det på ett minimum. Jag sätter inga krav på mig själv utan jag tar det lite som det kommer samt i takt med att jag lär mig mer och mer. 
 
 
Utöver det har jag också fått en förfrågan om att göra mer redigeringsvideos så jag ska försöka göra mer sånt! Till en början hade jag tänkt visa hur jag brukar redigera mina svartvita bilder, något jag främst gör i camera raw så jag hoppas det kan vara till någon hjälp. Om det är något annat ni skulle vilja se/läsa mer om är det bara att hojta till!
 
 
 



⊱After the storm⊰

 
 
Gårdagen inleddes med strålande sol och tryckande hetta men sent på eftermiddagen började mörka moln torna upp sig över horisonten och första åskmullret ljöd kort därefter. Ett fenomen som jag alltid ser fram emot  under sommaren är det faktum att förr eller senare kommer det att komma en rejäl urladdning, jag älskar att sitta och kolla på blixtarna och att höra åskan mullra likt en mäktig trumma uppe i himlen. Stunden innan skådespelet drar igång är som när man sitter på bio och väntar på att filmen ska börja, men nu är det istället  naturens urkrafter som visas på den stora filmduken. Gräset vajar långsamt och en hund skäller långt bort i fjärran, man kan nästan ta på spänningen i luften. 
 
Efter åskovädret kommer regnet, det häftigaste tycker jag är hur man kan se det rulla in. Horisonten blir svag och ser ut att täckas av dimma, sakta börjar man höra ett avlägset smatter och inom loppet av några sekunder öser regnet ner även på den plats man själv befinner sig på. Det är mäktigt. 
 
 
 
 
Efter att regnet hade dragit vidare började ångan stiga bland träden, jag begav mig ut bara för att andas in den oslagbara luften som blir efter regn. Allt var fuktigt och mina tennisskor vart genomblöta så fort jag hoppade av cykeln och tog mina första steg genom gräset. Är man snabb är det som att man har världen för sig själv, alla andra människor befinner sig inomhus, under tak. 
 
 
 
 
Helt ensam är man dock aldrig, utomhus finns det alltid vänliga (och nyfikna) själar.
 



⊱Kvällar i Juli⊰

 
 
Det är helt enkelt bara något speciellt med sommarkvällar, det varma och något
magiska ljuset som uppstår när solen går in i en viss position i sin färd över
himlavalvet. Just kvällarna är min favoritstund på hela dagen, allt blir så lugnt och
harmoniskt.
 
 
 
 
Fields of gold, kan inte se mig mätt på dessa vyer.
 
 
 
 
Det vackra motljuset som silar in i skogen.
 
 
 
 
De sista strålarna.
 
 



⊱Woodland spell⊰

 
 
Light & dark, one cannot exist without the other.
 
 
 
 



⊱Självporträtt och några ord om kreativitet⊰

 
 
. . .
 

Varför fotografi? 

 

Ibland kommer det stunder när jag frågar mig själv, varför fotograferar jag? Ibland har jag inget bra svar, ibland måste jag till och med medge att det kan kännas meningslöst, men det är knappt jag hinner tänka de orden innan det dyker upp en annan röst som viskar att det inte alls är meningslöst. Jag gör det för mig själv och jag gör det för att det får mig att må bra. Det är mitt sätt att skapa, vissa gillar att skriva, andra gillar att skapa musik, några gillar att måla, själv gillar jag att tänka att fotografera är konsten att måla med ljus. Jag tror människan är född kreativ, det är meningen att vi ska skapa. Vi hittar ständigt nya fynd från våra förfäder och redan för tusentals år sen lade vi ner mycket tid på detaljer, vare sig det är på köksredskap, krukor, kläder eller smycken. Det tycks som att vi alltid har haft ett öga för kreativt arbete. Kanske är det inte så svårt att förstå varför när barn tycks få idéer från tomma intet, ingenting är omöjligt för dom. Utan att kanske ens veta varför är det någonting med att vara kreativ som tilltalar dom. Vem älskade inte att måla när man var liten till exempel? Jag kommer ihåg att jag älskade att rita, fram tills den dag då jag kände att jag hade press på mig, det var då jag slutade.

 

Det känns som att när vi kommer upp i en viss ålder tappar många av oss skaparglädjen av olika anledningar. Kanske känner vi att vi inte har tid eller så känns det inte längre kravlöst och vi känner oss inte tillräckligt bra, och det tycker jag är synd. Kreativitet är en styrka. Vi har alla varit kreativa någon gång och egentligen tror jag inte att vi ”tappar” vår kreativitet, det är snarare så att vi förtränger den. Idag talas det mycket om ”det inre barnet” och jag tror det ligger någonting i det. De otämjda ögonen som ser omgivningen och skapar en egen värld, en annan verklighet. Vad man än skapar med sina händer är det alltid bra nog, ett barn tänker aldrig att ”det där hade jag kunnat gjort bättre”, man bara gör. Ritar man en teckning bryr man sig inte om vad andra tycker, man har inte ens en tanke på varför de ens skulle tycka något. Det man själv tycker är nog.

 

Och vad har det här med fotografi att göra? Jo, fotografi har blivit ett sätt för mig att hålla fast vid min egen kreativitet, inte det där strypgreppet utan mer som något osynligt som omger en. En slags vänlig kraft som man alltid försöker ha i närheten. 

 

Enligt ordboken är kreativitet ”förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv.” Alltså kan man vara kreativ inom vilket område som helst, det gäller bara att hitta det som inte har blivit funnet än. Inom fotografin kan det känns som att det finns många riktlinjer som man bör förhålla sig till, följer man dom får man i regel en bra bild. Säger dom. Men vad är en bra bild egentligen? Jag säger inte att man bör ignorera dessa regler helt och hållet, jag tycker det är bra att lära sig så att man kan bryta dom och hitta något nytt. Hitta sin egen kreativitet, vilket fortfarande är något jag försöker jobba med, att få konstruktiv kritik från andra är aldrig fel men samtidigt tycker jag att man bara ska göra det man känner för, kameran är bara ett verktyg. På sätt och vis fångar den verkligheten men det är upp till en själv att göra vad man vill med den verkligheten. Efterbehandlingen av bilden brukar jag se som måleri, här får man chansen att skapa och visa det men ser med det inre ögat. Det finns verkligen inga gränser, några människor kommer inte gilla det, men det är okej. Börjar man göra någonting enbart för att vinna andras acceptans så kommer man förr eller senare förlora ”skaparjaget” och man kommer sakta men säkert att känna sig missnöjd.  Det viktigaste är, och kommer alltid att vara, det man själv känner när man skapar. Slutresultatet är inte alltid det viktigaste utan det handlar mer om vad man känner under själva arbetet.

 

Så kanske är svaret till varför jag fotograferar relativt enkelt, det är mitt sätt att återkoppla till en kraft som vi alla besitter. Kraften att kunna skapa, det är vad människor gör, vi är alla konstnärer.

 

 




⊱Snapshots från Hedkärra⊰

 
 
I början av veckan följde jag med och besökte en hästgård nere i Västmanland/precis på
gränsen till Dalarna. De som äger gården har bara ägt den i lite drygt ett år och de har
fullt upp med att renovera, hur som helst var det väldigt kul att få se!
 
 
 
 
På rundvandring i området, väldigt många röda hus i den här delen av Sverige,
fin kontrast mot det gröna måste jag säga. Tycker också att gamla spruckna
stenväggar är så vackra.
 
 
 
 
Det fanns många hundar på gården också! 
 
 
 
 
...Och en massa hästar förstås!
 
 
 
 
Intag, med gården ingår fyra stall i olika storlekar och 
allt som allt fanns det plats för runt 44 hästar.
 
 
 
 
Löslongering av Sam, hästen som fick en andra chans.
 
 
 
 
Soliga dagar.
 
  



⊱Smoothie, misslyckad matlagning och att göra sig av med onödiga saker⊰

 
 
När jag känner att jag inte får någonting gjort brukar jag rensa och organisera. Så länge jag kan minnas har jag alltid gillat att göra mig av med onödiga saker, redan som liten brukade jag gå igenom lådor och hyllor för att sedan gå och dumpa allt i tvättstugan, mamma vart smått tokig på mig när hon titt som tätt möttes av "berget i tvättstugan". Just det där med att rensa är något som jag fortfarande gör lite då och då, ibland gör jag det för att jag vill ha det snyggt och prydligt, "stökigt rum" existerar inte i min värld, och ibland gör jag det för att jag får en känsla av att jag har gjort någonting. Det som dock fick mig att börja igår var när jag snubblade över några artiklar om både minimalism samt att organisera, det fick mig att ta itu med garderoben som är den enda delen av mitt rum som ibland blir till ett kaos efter att jag säger till mig själv att "äh, det skadar inte om jag struntar i att hänga upp ett plagg", en fras som sen multipliceras flera gånger om. 
 
Bilden jag hade av minimalism utgjordes under en längre tid av tanken på ett vitt tomt rum. Under det senaste året har jag dock börjat inse att det är mycket mer än så. Det hela handlar egentligen om att fokusera på det som är viktigt här i livet, vilket såklart varierar från person till person. Förenkla vardagen så man får mer tid och pengar över till annat som faktiskt är värt något, något som verkligen främjar oss. 
 
 
 
 
Så igår började jag med rensa ur garderoben vilket resulterade i att jag fick bort minst en kasse kläder, som antigen säljs på loppis eller skänks bort till erikshjälpen. När man gör sig av med materiella ting är det som att någonting lättar mentalt också. Jag misstänker att jag fortfarande har mer kläder som jag egentligen kan göra mig av med men vissa plagg har jag gett några månader och har jag inte använt dom någon gång under dessa månader så åker dom. "The Life-Changing Magic of Tidying Up" är ett väldigt bra inlägg som ger en både motivation och hjälp på traven när man känner sig osäker. En blogg som jag faktiskt upptäckte igår men som jag verkligen diggar är becomingminimalist.com, ger en verkligen saker att tänka på! När jag ändå var igång såg jag till att gå igenom spellistor, konton, bloggar osv. Jag kan lätt bli distraherad av internet och då hjälper det att ta bort sådant som inte inspirerar, det tar tid, tid som jag istället skulle kunna använda till att skapa istället för att bara konsumera massa innehåll. Det finns så mycket inspirerande innehåll därute och det är sådant jag vill fokusera på. 
 
. . .
 
 
 
 
 
I morgon åker jag bort för att bo på en hästgård i två dagar vilket känns kul! Det ligger en bit söderut så det ska bli kul att få se det landskapet också, kameran hänger såklart med! Dagen innan avfärd känns dock som ett slags uppehåll, uppehåll från vad kan man ju dock fråga sig? Sprang en kort runda innan lunch för att sen komma hem och smaska på en enkel men ljuvlig smoothie på banan, blåbär och havremjölk. Måste börja göra mer smoothies för det är ju så gott! Efter det började jag med lunchen men det misslyckades totalt trots att jag verkligen försökte lägga manken till, sånt händer ibland. 
 
 
 
 
 
 
⊱ Några låtar jag lyssnar lite extra på just nu 
 
The Unknown Neighbour // You And Me
Tall Heights // Spirit Cold
Vian Izak // Revolver 
 
 
 



⊱Mini roadtrip⊰

 
 
En vacker plats.
 
 
 
 
Lugnet som vilade över sjön...
 
 
 
 
Vi passerade flera mindre sjöar och i en av dom fick vi se en bäver.
 
 
 
 
Tyckte det var så fint när solen endast lyste på trädtopparna.
 
 
 
 
Är denna ko med i någon saga månntro?
 
 
 
 
Nyfikna kalvar under uppsikt av mammorna.
 
 
 
 
De stora var dock minst lika nyfikna som de små.
 
 
 
 
 
Låt oss kalla denna ko för Saga.
 
 
 
 
En gammal pickup mitt ute på ett fält, det såg vackert ut på något sätt.
 
 



⊱I de norrländska skogarna⊰

Jag och mamma begav oss ut på en liten tur för att kolla upp två tjärnar som jag hade sett via google earth
(bästa verktyget för de som älskar att utforska). Nästan precis när vi hade svängt in rullade dimman in över
trädtopparna och här kommer utflykten i bilder.
 
 
 
 
Först en kort åktur genom bebyggelsen innan vi svängde och trädde in i...
 
 
 
 
...vildmarken (bortsett från några få ödsliga hus här och där då).
 
 
 
 
Trots vägens dåliga underlag kändes det värt det när vi klev
 ur bilen och gick in på en liten stig för att möta detta:
 
 
 
 
Helt tyst.
 
 
 
 
Efter att ha stått och beundrat naturens skådespel gick vi
tillbaka till bilen för att se om vi kunde hitta Lillåstjärn.
 
 
 
 
Stannade till på den här platsen igen.
 
 
 
 
Det häftiga med den här skogsvägen är att den är byggd på Norrstigen, en stig som användes under
medeltiden när människor skulle färdas genom landet. "Stigen som förband Stockholm med Norrland."
Tänk alla människor som har färdats här, både till fots och med häst. Vilka var de och vad tänkte de på?
Någon gång måste det ha kommit någon dundrande genom skogen i en vild galopp mitt i natten med 
något viktigt ärende. Kanske har jag kollat på för mycket medeltidsfilmer men chansen finns ju, jag gillar
att tro det i alla fall.
 
 
 
 
En vacker myr.
 
 
 
 
På väg till Lillåstjärn.
 
 
 
 
Makalöst vackert. Det är svårt att fånga den där sagolika känslan som hängde i luften i några bilder,
en plats som man skulle behöva se med egna ögon. Men bilderna kommer hjälpa mig att minnas hela
upplevelsen,  det är det som är det fina med fotografier. Man färdas liksom tillbaka till platsen och man
ser allt för sitt inre igen.
 
 
 
 
Kändes som att jag var med i en saga.
 
 
 
 
Hit kommer jag att återvända många gånger. Det bästa är att det är på cykelavstånd.
 
 
 
 
Atmosfären var något alldeles extra den dagen.
 
 
 
 
Ett fint avslut på en lyckad utflykt.
 
 



⊱Kväll på landsbygden⊰

 
 
Home.
 
 
I söndags bjöds det på en fantastisk kväll med magiskt ljus, det kliade i fingrarna att göra någonting så jag begav mig ut på en cykeltur. Kombinationen av det vackra ljuset och äventyr var en storslagen kombination som fick mitt hjärta att sjunga, även om jag har cyklat den här slingan flera gånger så kändes det som att jag såg området med nya ögon. Detta är hur jag kommer spendera de soliga kvällarna i fortsättningen!
 
 



⊱Naturens skafferi⊰

 
 
Nu när blåbären har börjat mogna brukar jag gå och plocka någon deciliter varje morgon så jag kan ha dom som topping på havregrynsgröten. Stället jag brukar gå och plocka på ligger i princip bredvid vårt hus men idag när jag kom vart det så gott som finkammat på blåbär. Vi har en stor skock kajor som flyger runt i området och jag insåg snabbt vart alla blåbär hade försvinnit, jag kan inte vara arg på dom men jag hade sett fram emot att få äta lite blåbär på morgonen haha. Efter frukosten bestämde jag mig för att gå upp till storskogen för att se om jag kunde hitta lite blåbär som jag kunde frysa in och använda, än är det väl inte riktigt säsong för blåbär men jag hittade ett riktigt bra ställe till slut brevid ett kalhygge med en makalös utsikt. Det tar ju lite tid att sitta och plocka blåbär för hand men samtidigt är det väldigt avkopplande, balsam för själen som man brukar säga. 
 
 



⊱Älgarnas rike⊰

 
 
Idag var det väldigt varmt och kanske begick jag ett misstag när jag bestämde mig för att gå ut och utforska mitt på dagen, det som dock gjorde det värt det var när jag fick se en älg. Jag gick en sväng på travbanan + en liten avstickare/den gamla vägen där stenfigurerna står. Jag hade inte märkt älgen som stod och åt löv i diket så jag vart först lite skärrad när jag såg något stort och brunt stå i skuggan cirka 30 meter framför mig, men det släppte och istället tog jag upp kameran ur ryggsäcken (jag fick en bild men den vart dålig), efter ett tag vände den på huvudet mot mig och traskade lugnt in bland träden. Jag är ingen älgexpert men jag skulle gissa på att det var en kviga då den inte hade några horn och såg rätt liten ut. Väldigt häftiga djur!